Krönika: "Vad är det för fel på folk?"

Vad är det för fel på folk?

Den frågan tycks ha blivit vårt default-läge när vi pratar med och om andra. Vi har blivit besatta av att leta fel, skapa konflikter och missförstå. Kanske är det tid att kalibrera om våra hjärnor? Byta default-läge till “Vad är det i den här situationen som jag inte vet, eller inte förstår?”

För mig var det en viktig ögonöppnare när jag som ung vuxen jobbade inom narkomanvården. Jag levde nära unga människor med helt andra liv än jag och insåg att det som är självklart för mig inte är det för andra. Det som betyder en sak för mig betyder något annat för någon annan. Och jag förstod att man inte kan se på ett samhälle med bara sig själv som utgångspunkt.

Vill vi leva i det bästa av samhällen måste vi fatta de bästa besluten. Då behöver vi veta mer om och förstå varandra: våra barns lärare, den som bygger husen vi bor i, bakar vår fredagspizza eller tar hand om vår gamla mamma när hon brutit lårbenet.

Vi behöver också förstå den som behöver samhällets hjälp. Som inget hellre vill än att få jobba, bli frisk, sluta supa eller åtminstone vilja leva ännu en dag.

Men vi verkar mycket mer intresserade av kändisar än av alla de där helt vanliga kuggarna i hjulet som är Sverige. Varför? Är det för att vi inte får chansen att intressera oss för några andra?

Det förundrar mig ofta hur vi i media förhåller oss till så kallat ”vanligt folk”. Det är så viktigt att de representeras, men vilken roll får de? Antingen får de svara på en kort fråga på stan eller så får de vara med lite längre om de är drabbade av någon orättvisa eller olycka..Då blir de ofta offer och slipper kritiska frågor. Sällan finns det utrymme för mer komplexa tankar.  

Den danske journalisten Ulrik Haagerup beskriver det som att media tenderar att bara berätta om flugan i soppan, men aldrig om själva soppan. Den är egentligen huvudnumret, men det är det avvikande som är själva definitionen av en nyhet. Fast egentligen behöver vi alla veta mer om soppan. Vad innehåller den, vem lagade den? Varför hamnade flugan där och hur undviker vi att det händer igen?

Ett sådant förhållningssätt skulle inte bara göra oss mindre arga på varandra. Det har också ett demokratiskt värde. Med större förståelse för varandra och samhället blir det lättare att ställa politiker till svars och att veta hur man vill rösta.

Under mina 25 år som journalist har jag alltid förespråkat en mer vardagsnära journalistik som skapar förståelse Med varierad framgång. Men nu har jag gett mig ut på ett enmansuppdrag. På en egen sajt berättar jag om människorna som lever sina liv i skuggan av strålkastarljus och rubriker.

Möjligen är det helt dödfött att som ensamredaktion utanför Stockholm försöka bryta en cementerad mediedramaturgi i en bransch där braskande rubriker och kända namn är hårdvaluta.